kvalsterknarkare

Ska gotta ner mig i soffan nu såhär efter skolan, och mumsa lite stekt banan med glass på det!

Sen blir det nog dock till att sova, för jösses!! så trött jag är. :<


Edit: Blev visst något helt annat till glassen. :P Gott och sötsliskigt var det i alla fall, men det satt la finfint det!

ju mer aktiv bloggen blir - desto färre läsare får jag. :PP


Ännu ett sånt där lustigt samanträffande...

Ser man en grensletruck vid Ovako så vet man att dagen kommer att bli bra. Ser man inte någon så kan man lika gärna kasta sig av bussen och gå hem igen. Märkligt vilket konstigt sammanträffande det där är.


Och sen att hitta det här utdraget på internetbanken när man kommer hem känns inte heller särskilt normalt.... (kaffe+macka-köp på Västerberg)




Hade matte för första gången sen 2005/2006 idag. Gick förvånansvärt bra, faktiskt. Enda nackdelen var folket som prompt var tvungna att babbla varje tal och allt de gjorde. Hej okoncentration, liksom.

Bara två dagar kvar nu, så har jag mer eller mindre tagit mig igenom en hel vecka. Det kommer vara ett rent under om jag orkar mig igenom resten av kursen. Är så trött, och magen är värre än någonsin. Bådar verkligen inte gott, det ska jag säga er.

Aaah, vad jag längtar!! :D Helt sjukt vad en 1.30 minuter lång trailer kan göra för själen. Får spamma den under helgen så orkar jag nog gå till skolan igen på måndag.


Jag är inte den grannen som lyssnar på hög musik, utan jag försöker alltid ha volymen så låg som möjligt för att inte störa folket bredvid. *grå mus* Nu blir jag nog dock vräkt....

Tittade precis på trailern till The Hobbit, med volymen på max (inte direkt, dårå, för då hade väl fönstren gått sönder), och jäklar asså! Högtalarna jag fick från faren i julklapp gav världens biokänsla. Otrolig bas på de små jäklarna! :'D ♥ Synd bara att man har en ganska liten skärm, men man kan väl inte få allt, antar jag.

Om en månad blir datumet 11-12-09.
1209 är ett tal som förföljt mig under mååånga år, så det ska bli kul att se om det sker något kul den dagen. :} Men det är ju en måndag, så knappast troligt. /intressesmurfarna antecknar

---

Har fått påtryckningar från alla möjliga håll om att fortsätta blogga.
Återigen, jag har inte den blekaste aning om vad jag ska skriva om. Jag kan ju fortsätta på skriva-av-mig-allt-tråkigt-spåret, men hur kul blir det då för den stackare som råkar komma förbi? "/

Säger man ordet "modeblogg" så blir man visst populär direkt vad jag förstått, så det kanske kan vara en idé? ;) Folk kommer att kräva att jag spärras in om jag börjar lägga in bilder på min helsneda syn på fashion.

Hade jag haft något värt att skriva om så skulle det vara enklare. Men tyvärr, sålänge mitt liv ser ut som det gör så finns det inget att skriva om. Tror inte att det kommer bli särskilt mycket bloggande framöver, inte ens för att enbart skriva av mig tankar och funderingar.

Menmen, den som lever får la se. :P

Undrar varför man ska komma på att man inte orkar mer när man varit sjuk ett tag?

Jag är innerligt trött på att behöva gå upp tidigt bara för att gå till praktiken och sen inte göra nånting!
Så fruktansvärt trist!!

Så, hjälp mig nu! Vet att jag borde avgöra det här själv, men jag har ju bara mig själv att bolla med, och det funkar ju inte i längden!

Ska jag fortsätta på praktiken och bli galen av tristess och bitchiga småbarn, eller ska jag hoppa av den här praktiken också och försöka hitta något nytt att göra? Låter ju knappast lovande inför framtida jobb om jag hoppar av allt jag påbörjar.

Fast å andra sidan är det väl bättre att göra det, så man hittar rätt istället för att tvinga sig själv att göra saker man vantrivs med? Eller?

Synd bara att det inte verkar finnas något som känns rätt längre. Som jag lärde mig på UDIR - allt måste vara i harmoni för att fungera. Kärlek, jobb, vänner, ekonomi.. you name it! Saknas något så går resten åt helvete.

Inte konstigt att jag tappar intresset för allt hela tiden. -.-

Har provat att ringa till Stefan ett par gånger nu, och båda gångerna har det angivits en viss tid han kommer tillbaka.
Provade senast kl 11, men då skulle han visst komma tillbaka imorgon.

Så jäkla typiskt att man aldrig ska kunna få tag på personer när man verkligen behöver det.

Och som om inte det var nog, nu kommer jag ju stressa upp mig över vad personalen på STORK tycker, eftersom jag är borta...

Jag avskyr mitt liv, visste ni det?

Efter att ha praktiserat på ridskolan i Kungsgården ett par gånger nu, så känner jag att jag fortfarande är kvar i UDIR-tänket. Det blir ärligt talat bara svårare och svårare att fokusera på uppgifterna. Bara en sådan sak som att behöva springa fram och tillbaka mellan spiltorna och hörummet för att se hur mycket hästarna ska ha vid lunch när mer eller mindre alla ska ha 2kg.. -suck-

Jag hade nog trivts mer om det fanns mer att göra. Så som det är nu så släpps det ut och tas in, mockas och utfodras, sopas och så är det en sjujäkla massa dötid. På Nytorp (jaja, man ska inte jämföra) så fanns det ju hela tiden så mycket mer jobb. Kasta ner höbalar, stapla höbalar, städa sadelkammaren, rengöra all mundering... Det arbetet saknar jag något så otroligt mycket.

Jag tänker stanna hemma idag och försöka få tag på Stefan för att se om jag kan få avsluta praktiken så fort som möjligt. Låter som att jag är lat och bara skolkar, kanske. Och visst, det gör jag väl i vissa personers ögon.
Men det får väl vara så då. Jag vet hur jag mår, och jag gör alltid som min kropp säger. Just nu orkar jag bara inte. Det blev för hastigt på efter UDIR, och jag känner verkligen att jag behöver få vara med mig själv ett tag.

Sen vill jag självklart fortsätta praktisera, men helst inte i ett ridskolestall då.
Vill prova på nya saker, och stallarbete kan jag ju praktiskt taget redan.

Får helt enkelt vänta lite och se hur och vad jag ska göra härnäst.
En månads ledighet, följt av en praktik på ett helt nytt ställe, kanske?

Jag vet bara att jag behöver lite me-time just nu.
Det skulle verkligen vara behövligt.