kvalsterknarkare

Efter att ha praktiserat på ridskolan i Kungsgården ett par gånger nu, så känner jag att jag fortfarande är kvar i UDIR-tänket. Det blir ärligt talat bara svårare och svårare att fokusera på uppgifterna. Bara en sådan sak som att behöva springa fram och tillbaka mellan spiltorna och hörummet för att se hur mycket hästarna ska ha vid lunch när mer eller mindre alla ska ha 2kg.. -suck-

Jag hade nog trivts mer om det fanns mer att göra. Så som det är nu så släpps det ut och tas in, mockas och utfodras, sopas och så är det en sjujäkla massa dötid. På Nytorp (jaja, man ska inte jämföra) så fanns det ju hela tiden så mycket mer jobb. Kasta ner höbalar, stapla höbalar, städa sadelkammaren, rengöra all mundering... Det arbetet saknar jag något så otroligt mycket.

Jag tänker stanna hemma idag och försöka få tag på Stefan för att se om jag kan få avsluta praktiken så fort som möjligt. Låter som att jag är lat och bara skolkar, kanske. Och visst, det gör jag väl i vissa personers ögon.
Men det får väl vara så då. Jag vet hur jag mår, och jag gör alltid som min kropp säger. Just nu orkar jag bara inte. Det blev för hastigt på efter UDIR, och jag känner verkligen att jag behöver få vara med mig själv ett tag.

Sen vill jag självklart fortsätta praktisera, men helst inte i ett ridskolestall då.
Vill prova på nya saker, och stallarbete kan jag ju praktiskt taget redan.

Får helt enkelt vänta lite och se hur och vad jag ska göra härnäst.
En månads ledighet, följt av en praktik på ett helt nytt ställe, kanske?

Jag vet bara att jag behöver lite me-time just nu.
Det skulle verkligen vara behövligt.