Mental krasch

Veckan började ju verkligen bra. Not. Första dagen på kursen i måndags och jag gav mer eller mindre upp direkt.

Genomled dagen i alla fall, och träffade min älskade farmor senare under kvällen. Jojo, den träffen hjälpte inte mycket vad gäller stöd och positivitet. Sitter där som ett nervöst vrak som skäms över hur hon betett sig tidigare under dagen, trots att det inte var något direkt pinsamt jag gjorde - bara några små knasigheter, så som man brukar göra sådär första gången i en grupp, och vad gör den gamla damen? Jo, hon klagar på att hon -under sina 98 år- inte uppnått något med sitt liv. HEJ DEPRESSION OCH DÖDSÅNGEST, liksom. Jobbigt var det, för jag kunde inte se annat än mig själv i samma sits när jag är gammal och grå...

Har bestämt mig för att ta en kort paus på några dagar. Ska försöka hitta motivation att åka till skolan på fredag, just för att fredagsstämningen brukar vara lättare, och nu känner ju gruppen varandra antagligen lite, så det borde nog vara lättare att smyga in. Förhoppningsvis. :/

Vi får helt enkelt se hur länge jag orkar gå, framför allt eftersom kursen håller på ända fram till juni. Bah!! Kursen har knappt börjat och jag är redan skoltrött. Great.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0